Kreativitet är förmågan att tänka på nya sätt, komma på idéer och hitta lösningar som inte alltid är självklara. Det kan handla om att måla, skriva och skapa musik, men kreativitet finns också i vardagen. När vi löser ett problem på ett oväntat sätt, hittar på en berättelse eller kombinerar gamla idéer till något nytt använder vi vår kreativitet.
En intressant fråga är om vi var mer kreativa som barn. Barn har ofta en livlig fantasi och är inte lika bundna av regler och förväntningar som vuxna. Ett barn kan till exempel se en kartong och föreställa sig att den är ett rymdskepp, ett slott eller en bil. Barn funderar inte alltid på om deras idéer är realistiska eller om andra kommer att tycka att de är bra. Därför vågar de ofta tänka friare och testa saker utan att vara rädda för att misslyckas. På det sättet kan man säga att barn har en särskild sorts kreativitet. De har kanske inte lika mycket kunskap som vuxna, men samtidigt kan just bristen på kunskap göra att de inte ser samma begränsningar.
När vi blir äldre förändras detta. Vi lär oss vad som brukar fungera och vilka regler som finns. Det är förstås användbart, men det kan också göra att vi börjar tänka mer förutsägbart. En vuxen som ser en kartong ser förmodligen först och främst en kartong. Dessutom kan rädslan för att göra fel eller bli bedömd göra att vuxna inte alltid vågar uttrycka ovanliga idéer. Därför kan det verka som att kreativiteten minskar med åldern.
Samtidigt behöver erfarenhet inte vara ett hinder för kreativitet. Tvärtom kan erfarenheter ge oss fler möjligheter att skapa något nytt. Ju mer vi lär oss, desto fler kunskaper och idéer har vi att kombinera. En erfaren musiker kan exempelvis skapa avancerad musik eftersom personen känner till olika instrument, melodier och tekniker. En arkitekt kan använda sina kunskaper om material och konstruktion för att utforma en byggnad på ett nytt sätt. Barnets fantasi kan vara friare, men den vuxnes kreativitet kan bygga på en mycket större mängd kunskap.
Det leder till frågan om vad som egentligen är viktigast: fri fantasi eller erfarenhet. Jag tror att den starkaste kreativiteten uppstår när de två kombineras. Fantasi utan kunskap kan ge många originella idéer, men det kan vara svårt att förverkliga dem. Kunskap utan fantasi kan däremot göra att vi bara fortsätter att göra sådant som redan har gjorts. För att skapa något verkligt nytt behöver vi både kunna föreställa oss andra möjligheter och ha tillräckligt med erfarenhet för att utveckla våra idéer.
Därför tycker jag inte att vi nödvändigtvis var mer kreativa som barn. Vi var snarare kreativa på ett annat sätt. Som barn hade vi lättare att fantisera fritt, medan vi som vuxna har fler erfarenheter att använda. Den viktigaste frågan blir därför inte om kreativiteten försvinner när vi blir äldre, utan om vi fortsätter att använda den. Om vi kan behålla barnets nyfikenhet och mod att tänka annorlunda samtidigt som vi använder den kunskap vi får genom livet, har vi kanske bättre förutsättningar att vara kreativa som vuxna än vi någonsin hade som barn.